tisdag, maj 15, 2007

Be mig inte le

Som jag skrev häromdan tror jag Francesco Totti tyckt det varit roligare att spela fotboll den här säsongen, utan partiska domare. Och i söndags stod jag och tittade ner över Curva Sud innan matchen, på folklivet, alla barnen, papporna som sitter och läser Corriere dello Sport, tanterna, kärleksparen, killarna som klättrar över plexiglaset, folk som organiserar och tejpar upp banderoller, gav varmaste applåderna till nye pappan Totti. Självaste Mister Spallettis söner stod där i romatröjor och med stora flaggor, fast det visste jag i och för sig inte då. Det bästa, roligaste sättet att tillbringa söndan är på stadion, också en dag som i förrgår när matchen inte betydde nåt, publiksiffran var en av säsongens lägsta och värmen och solen gjorde en matt. Och ändå, melankolin och tröttheten som hänger över il calcio. Inte ens Massimo Moratti som äntligen vunnit sin scudetto är riktigt glad för den. Det var väl nån gång i höstas som han sa att han var färdig att sälja Inter innan Calciopoli kom, men sen blev nyfiken på vad som skulle hända. Men så här säger han i en intervju i Corriere dello Sport idag:

Jag var glad den eftermiddagen i Siena. För spelarna och tränaren, för folket som arbetat i klubben, för supportrarna, det här enorma antalet människor som äntligen fick glädjas. Men jag kände ingen tillfredsställelse. Tillfredsställelse över vad? Alla de här åren tog de ifrån oss allt ... Det är sorgligt. Vi vann, men jag är missnöjd för fotbollen är väldigt lik som den var förut, många människor är fortfarande de samma och allt för många saker oförändrade. Ingen har hittat kraften att verkligen uppröras, att vända på allt. Att förändra.
Bruno Bartolozzi som gjort intervjun (och som jobbat för Inter förut) skriver att Moratti är förändrad efter Calciopoli. Förut var han entusiastisk trots förlusterna – nu när Inter vinner hela tiden kan han inte glädjas. Jag pratade med Bruno Bartolozzi häromveckan, han är själv väldigt pessimistisk om den italienska fotbollen, men han behöver knappast ställa några ledande frågor till Moratti.
Jag vill inte ens visa upp den här känslan för mycket ... Vi har våra förpliktelser, ett projekt. Vi kommer genomföra allt till fullo, för fotbollens skull och för Inters. Med samma kraft som förut. Men be mig inte att le. Och att göra det till varje pris, så länge som fotbollen ser ut som den gör. Jag är också trött på att bråka med Juventus. ... Jag förstår Juventus tifosi. (Som försvarar det gamla Juve och anklagar Inter för fusk och menar att Juventus blivit bestulna på scudetton som Inter fick sy på tröjorna, antar jag att han menar.) De måste tro på nåt. De måste skrika ut sin vrede och hitta en fiende. Men den som fanns på insidan, hur kunde han vara ovetande om allt? Och nu? Allt arkiverat som i ett trollslag? De pratar som att det bara vore saker som hände för längesen. Allihopa.
Så där går han på. Det hela är hur sorgligt som helst.

Folk ifrågasätter Inters nya scudetto på grunder som att konkurrensen var för svag och att det var en mellansäsong i Serie A. Att Roma slagit Inter två gånger och att Milan är i CL-final talar emot det. Men framförallt glömmer de då den verkliga skuggan över Inters scudetto, nämligen att glädjen borde varit större, att det borde hänt så mycket mer, på ett år efter historiens största skandal.

4 kommentarer:

Sånger från nedre botten sa...

Tänkte på det där om advokaterna och om de har sagt sitt när jag läste citatet:

"Vi vann, men jag är missnöjd för fotbollen är väldigt lik som den var förut, många människor är fortfarande de samma och allt för många saker oförändrade."

Nu har ju inte han nån anledning att gnälla och vända på alla stenar, men det kanske finns andra...

Ha det gott!

Malena sa...

Jag är inte säker jag förstår vad du menar, men poliserna i Neapel håller juu på och vänder på stenarna fortfarande så om det är nån som ska förändra nåt är det de. Men problemet är att de avslöjade världens största grej för ett år sen, och inte ens det fick nånting att förändras. Så jag vet inte vad mer de ska leta upp för att nåt ska hända.

Sånger från nedre botten sa...

Jo, jag menar att om det är samma människor som styr nu som för ett år sedan varför skulle då inte nya, eller samma gamla, oegentligheter då förekomma?

Det var så jag menade.

Malena sa...

När jag säger att ingenting förändrats överdriver jag, för Moggis system är borta, Moggi är borta och han var central för Juventus fusk med domarna. Det finns alltså inte kvar, det är därför jag säger att den här säsongen har domarna inte varit partiska.

Men om Lotito och Della Valle och Milan kunde be om tjänster från domarna förut, så kan de väl ha gjort det nu också. Domare har också dömt den här säsongen som har haft skumma kontakter med Moggi, så helt hundraprocent trovärdig är kanske inte den här säsongen 2006-07, men i stort tror jag det varit enligt reglerna.

Att samma människor styr nu som de gjort i åratal och att därför samma oegentligheter kan komma upp på nytt är just problemet. Men grejen är att det inte bara handlar om Moggis system, vilket vi såg till exempel i Catania. Det finns ju en anledning till att Uefa inte ville ge EM till Italien till exempel. Det är en lång historia... Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det. Det berörs delvis här. Bara Franco Carraro är ett kapitel för sig, Italiens representant i Uefa och samtidigt själva symbolen för intressekonflikterna och korruptionen inom fotbollen. Han har i och för sig sagt att han vill sluta, nu efter EM-debaclet.

Skicka en kommentar