Jag glömde!

Hur kunde jag glömma bort Håkan Hellström när jag igår hyllade Robyn som kompositör av det vackraste undantaget bland sportrelaterad musik? Håkans ballad ”Gårdakvarnar och skit” är ju fin. Och det är nog enda sättet en hyllningslåt till en klubb kan bli bra. Att den egentligen handlar om något helt annat.

Jag kanske glömde igår, men jag missade minsann inte Simon Banks påpassliga håkanreferens när han skrev om IFK Göteborgs problem med skattemyndigheten häromveckan. ”Man ser gårdakvarnar men man ser skiten med” Fint. Med Hr Hellström kan det aldrig bli fel.

Det finns säkert fler undantag. När jag ändå är inne på det hellströmskt romantiska spåret så är The Proclaimers sockerbit ”That’s When He Told Her” värd att nämna. Den handlar om deras föräldrar och väldigt väldigt lite om sport. Men den börjar så här:

street light
yellow in the room
lifting out her features from the gloom

sing-song
in the street below
football song that everybody knows

that’s when he told her

Hur den fortsätter? Ni måste verkligen lyssna själva på den här sången för den är fin som snus, presenterar bevis på att evig kärlek finns, och sjungs på vackraste skotska dessutom.