Tabellone

Det är antagligen väldigt felaktigt tänkt, men jag känner mig nästan oförskämd som berättar om det här. Jag såg inte ens matcherna igår och har inget från mig själv att komma med. Verkligheten har nu kombinerat ihop så mycket mer poesi än vad jag någonsin skulle kunna tänka ut. Ändå sitter jag här och skriver igen.

Det kunde ju ha räckt med att det tydligen återigen galna Inter spelade oavgjort efter att Materazzi missat en straff på San Siro inför publiken som var beredda på att fira, och Roma samtidigt vann sin match. Men ta sen till exempel hur alla omständigheter gaddat ihop sig mot Hector Cúper. På söndag i Serie A:s sista omgång skiljer det alltså en poäng mellan Inter och Roma. Roma möter Catania på Sicilien och Inter möter Parma borta. Två lag som spelar om ligasegern möter vars ett lag som kämpar om att hålla sig kvar i serien. Snyggt fixat! Av Alessandro Del Piero som gjorde ett kvitteringsmål i 89:e minuten i Juves match mot Catania och räddade Parmas chanser, eller av ödet, slumpen, San Gennaro, den allsmäktige Silvio Berlusconi eller vem det nu är som bestämmer i det där landet.

Allt påminner om den 5 maj 2002, då Hector Cúper tränade Inter och de förlorade scudetton i sista omgången till Juve. För två månader sen började Hector Cúper träna Parma. Nu kanske Juventus kvittering mot Catania ger Parma anledning att kämpa och slå Inter och ta scudetton ifrån dem i sista omgången. Eller så tar Inter chansen och vinner och vänder på historien, i sista omgången en dag i maj.

De kunde gjort det det mot Hector Cúper, men han fick alldeles nyss sparken från Parma och nu ska primaveralagets tränare leda laget den sista matchen.

Ja, man känner sig ju löjlig när man skriver ner allt det här. Men trots all uppenbar dramatik och symbolik krystade Aurelio De Laurentiis fram lite mer. Napoli, som fortfarande har en Uefa-cupplats att spela om, vann ju storartat mot Milan på San Paolo. Och De Laurentiis påpekar särskilt att han inte skämtar när han säger att segern var en stor tjänst till Silvio Berlusconi. Milans ägare presenterade Italiens nya regering förra veckan. Den innehåller fyra leghister och tio av 22 ministrar kommer från Lombardiet och Veneto. Men Berlusconi ska regera tre dagar i veckan från Neapel tills sopkrisen är löst, har han lovat.

”Det är här han ska ha sitt första ministersammanträde, och alltså härifrån han vill ta avstamp för att bygga upp Italien igen, som är så sårat. Om Milan hade slagit oss, hade han skapat motvilja, på det här sättet låter han oss glädjas lite istället. Men ja, jag tror att det här kanske var önskat, nästan med vilje, också av Berlusconi”, sa De Laurentiis.

Corriere dello Sport har högst upp på sin förstasida idag en bild på när Materazzi missar sin straff – som kunde avgjort alltihop om han bara satt den, eller om han inte stulit den från Cruz och han satt den istället, eller om Zlatan varit där och kunnat sätta den – och rubriken: ”De har fortfarande inte lyckats göra så att Inter vinner scudettton”. De är alltså domarna.

Nu är istället sista nedflyttningsplatsen, sista Champions League-platsen och ligasegern – allt är öppet. Det enda som egentligen är klart är att Livorno åker ur. Redan innan matchen på Armando Picchi igår hade ultrà-supportrarna klistrat upp ett stort ”B” på plexiglaset till Curva Nord, berättar Corriere di Livorno, tidningen som Cristiano Lucarelli startade den nionde september förra året. Det måste vara en av de roligaste och finaste grejorna som hände på hela säsongen fast det inte hade med Serie A alls att göra: att han startade en dagstidning! För fotbollen i Livorno däremot är det totalmörkt. Spinelli förklarade för ett tag sen att han skulle sälja klubben, men ännu är det ingen som vet hur det blir. Jag skrev redan efter första matchen att de såg ut som de skulle åka ur, men den senaste tiden har jag glömt bort dem lite så jag tror jag måste gräva ner mig i Livorno nu fast det är försent. Lucarellis oändliga och så ofta obesvarade kärlek. Han tog dem till A, och när han lämnade åkte de ur direkt. I curvan började de vissla ut spelarna redan under uppvärminingen. De förstörde sen toaletterna, kastade in resterna av dem och bengaler på planen för att få matchen avbruten och förbundet att straffa klubben. Andra halvlek blev också avbruten två gånger.

Och så är det här konstiga, konstiga som jag försökte beskriva igår, att scudetton blir ett alternativ som känns verkligt (fast ändå väldigt overkligt) för Roma först den sista omgången, den sista veckan av serien. Roms nye borgmästare, han är såklart laziale, lovade snabbt som blixten igår att kommunen skulle ordna fram storbildsskärmar runt om i stan för matchen på söndag. I förmiddags hade han blivit varse sitt misstag och skickade ut en kommuniké om att det såklart bara skulle ske om klubben och supportrarna ville det. Att göra något sådant skulle ju vara ett gigantiskt brott mot vidskepelsens alla regler. Francesco Totti kan dem bättre. Han som i och för sig brukar önska sig allting i förväg och redan har deklarerat att ödet bestämt att Roma ska vinna Champions Leaguefinalen över Liverpool i Rom om ett år. Men när Curci gifte sig (i en silverkostym) i en kyrka i EUR i förmiddags svarade Francesco som var gäst rätt på frågorna. ”De vinner på söndag. Det är skrivet. Roma vinner och Inter också, perciò (alltså, hans favoritord som han säger i ungefär varannan mening)...”

Totti kommer vara där, men tyvärr får antagligen inte Roma ha några fler av sina tifosi med sig i Catania, på grund av inrikesministeriets fantastiska observatorium som fortsätter att sätta sin prägel på säsongen in i det sista.