Geniet, J-Lo, Jack Johnson, Simon et al

Idag åkte jag tåg till Malmö. Skönt Öresundståg, favorittåget. Jag hade lite bråttom till stationen så jag glömde ta med något att läsa. I SJ:s tidning Kupé fanns ett porträtt av det intervjutekniska geniet Peter Jihde (allt annat än amatör, apropå Zlatan) och man fick reda på att han är Sawatsky-adept. Det märks. På allra bästa sätt. Men artikeln tog slut när man trodde att man bara läst början. Alla artiklar i Kupé är jättekorta. Varför det? Tidningen ska ju läsas under tågresor.

Tur då att man åker Ö-tåg och kan läsa den danska tågtidningen Ud & Se. Den bredde bland annat ut sig om Chistian Stadil, som har fräschat upp det gamla danska sportklädesmärket Hummel. Tydligen så var det den tyske skomakare som startade Hummel 1923, som kom på att man kan ha dobbar i fotbollsskorna för att kunna spela bättre. Hummels nyliga uppsving beskrivs i Ud & Se som hippt och alternativt, men det känns mest MTV-igt. Stadil är buddhist, företaget sponsrar Tibets och Afghanistans landslag i fotboll och kläderna syns på J-Lo, Justin Timberlake och Paris Hilton.

Nike däremot kör den hårda stilen. Ingenting agneta-sjödinigt här. Sedan den 31 mars har de en dörrvakt utanför sin Nike iD-affär på Mahattan. En man som har till uppgift att tala om för folk att de inte får komma in. Ja, vissa får ju komma in. En utvald rapporterar här.

På tåget tillbaka från Malmö började jag på tegelstenen som jag lånat på stadsbiblioteket. Den ganska nya Unforgivable Blackness. The Rise and Fall of Jack Johnson av Geoffrey C. Ward. Om en av de första svarta boxarna, som vägrade leva som han förväntades som svart amerikan. Bland annat hamnade han i fängelse för att han låg med vita kvinnor. Typ. En massa människor försöker få George Bush att ge honom en postum benådan.

Och så Aftonbladet. Vackert skrivet, Simon!