Bitterljuv svartvit scudetto. En romanistas bekännelser
Zlatan vann Serie A igår. Det är så jag helst vill se det. Att Zlatan vann, inte Juventus.
Jag minns att jag skickade ett sms till Eveliina i somras som förmodligen löd ungefär: ”Z till juve!”. Wow, våran Zlatan i Juventus. En av världens bästa klubbar. Och italiensk, man ville ju att han skulle spela i Italien. Men känslorna var blandade, och det har de varit sen dess.
Jag älskar Zlatan. Han är en sån där spelare som man tvingas ta ställning till, som man är för eller emot. Den bästa sortens spelare. Jag är löjligt mycket FÖR.
Men laget i mitt hjärta är Roma.
Medan Fabio Capello tränade Roma kunde man drömma. Titt som tätt placerades Zlatan i Don Fabios lag. Så underbart det hade varit. Han skulle passa så bra. I staden, i elvan. Tänk trion Totti–Ibrahimovic–Cassano.
För att inte tala om hur fint världens snyggaste matchställ hade suttit på Zätat.
Så flyttade Capello, och Zlatan hamnade helt plötsligt hos fienden. Den ständiga Gamla damen. Det värsta var att man insåg hur bra det var. Vi förtjänade ju inte Zlatan. Roma blev en enda röra av skandaler, pengabekymmer, läktarvåld, spelaruppror och tränarbyten. Medan Juve var perfekt. En stabil, skyddande organisation, prestige i massor, en tränare som satsar på sitt favoritförvärv från första stund. Och en realistisk chans att vinna Seria A och Champions League.
Säsongen gick. Nedåt, nedåt, nedåt för Roma. Över alla förväntningar för Zlatan. En stackars supporters lojaliteter sattes på prov. För Juventus är ju Juventus. Ungefär lika svårt att hålla på som Tyskland. De svartvita har spelat fruktansvärt tråkigt. Och dopningsaffären ledde till fällande dom. Nu, dagen efter ligasegern är klar, säger de inte ett ord om sin nyvunna sköld på sin hemsida, utan toppar med rubriken: ”Vi är i silenzio stampa”.
Men de har Zlatan. Vinner Juve så vinner Zlatan, och det vill man ju.
Ibrahimovic har alltså fått mig att gå hela säsongen och hoppas på att Juventus ska vinna scudetton. Så mycket tycker jag om honom. Jag håller inte på Juve, aldrig, men nu är jag ändå väldigt glad. Trots allt.
Gazzettan ger två juvespelare högre säsongsbetyg än alla andra; 8,5. Fabio Cannavaro – och Zlatan. Vem hade trott det i augusti? Vi vände på laguppställningar och spelmodeller, sa: de har ju Trezeguet och Del Piero, var ska Zlatan passa in? Snart var frågan istället vem som skulle spela bredvid Dribblahimovic.
SÅ BRA, Zlatan. BÄST!
När Zlatan gick till Juve hoppades jag att klubben skulle kunna ge honom segrarna han ville ha. Och Juventus vann mycket riktigt ligan för femtioelfte, eller tjugoåttonde, gången. Men det är underbart att kunna konstatera: Den här gången hade ni inte klarat av det utan vår Zlatan. L’uomo scudetto.
1 kommentar:
Jag läste om era åsikter om Z och jag kan inte ens bemöta dem eftersom ni inte har några meningsfulla argument. Visst är det vansinnigt att klaga på att han gör för få mål när han gjort lika många som Platini gjorde under sin debutsäsong. Men jag skulle ju vilja ha Z i landslaget även om han inte gjort ett enda. Irrationellt, jag vet.
Pippo Inzaghi är ännnu en favritspelare som spelar i fel lag. Hoppas det går bra för honom iaf.
Skicka en kommentar