Saviano om Messi

”Jag tycker om Neapel, jag vill åka dit snart”, säger Lionel. ”Att vara där ett tag måste vara väldigt fint. För en argentinare är det som hemma.”

Det mest otroliga ögonblicket under mitt möte med Messi är när jag säger att han liknar Maradona när han spelar – ”liknar”: för jag vet inte hur jag ska uttrycka nånting som upprepats tusen gånger även om jag måste säga det ändå – och han svarar: ”Verdad?” ”På riktigt?”, med ett ännu mer blygt och glatt leende. För övrigt, har Lionel Messi sagt ja till att träffa mig inte för att jag är författare eller vem vet vad annat, utan för att de talat om för honom att jag kommer från Neapel. För honom är det som för en muslim som föds i Mecka.

Det är ju fint att, som Saviano tolkar det, han säger ”Verdad?”, som om han vill ha bekräftelse från någon som sett Maradona spela på San Paolo. Men Saviano säger mycket riktigt inte så mycket om Messi som inte redan sagts, så vi kan ju gå över till Saviano om Saviano.

Jag minns också till exempel att för hela Neapel var onsdagarna en dag som tömde skolorna, man skolkade från skolan för att gå och se Napolis träning. Eftersom Maradona framförallt föredrog att träna på onsdagarna, var det hundratals barn som tittade på när Maradona tränade varje onsdag. Och kanske, och det här säger jag som ett skämt, var det den enda fördelen med att vara född i slutet av sjuttiotalet i Neapel, för det gjorde att man fick se, på åttio- och nittiotalen, Maradona träna och spela.

Jag följer också ganska mycket landslaget. Det var en rolig sak med att landslagets kapten Fabio Cannavaro gjorde ett uttalande där han pratade om vad jag skrivit, om Gomorra, om den vanliga och jag tycker ganska onödiga debatten om att den som pratar om Neapels motsägelser i själva verket svartmålar Neapel. Jag tyckte det var roligt att Barcelonas fans skrev jättemånga mejl till mig där de sa att ”vad väntar du dig av en merengue?”, alltså en spelare i Real Madrid. Det gjorde intryck på mig att spanska fotbollssupportrar deltog i en litterär debatt och till och med en fotbollsspelare deltog i en politisk-litterär debatt. Sen verkar det som at han har sagt att det inte riktigt var det han ville säga, att det var medierna som förstorade.

Jag fortsätter såklart att följa Napoli precis som varje god Napoli-tifoso och napoletansk medborgare. Och jag hoppas på nåt vis att spelare som Messi återigen kan komma och spela i den italienska ligan och i Neapel. När man ser Messi spela är det såklart ofrånkomligt att drömma om att se honom på San Paolo.